Produktiv

Idag försöker jag beta av en massa prylar. Visst är det så ibland att man nästan får lite panik när man har sådär mycket att göra. Inte vanliga saker som att hänga tvätten och gå ut med soporna.
Mer när det är telefonsamtal man borde ringa, papper att skriva under och posta och andra sådana där grejer som man märkligt nog har en tendens att skjuta upp till morgondagen (eller övermorgondagen, eller ännu mera dagar hela tiden). Så funkar i alla fall jag, och jag tror ett gäng andra människor kan stå bakom just där.
Men idag har jag fått några av dem avbockade på listan. Äntligen.

– Bokat företagets julbord (tur för det fanns bara en enda tid kvar i december. Sent ute, men skyller på chefen)

– Bokat mellantjejens kalas (eftersom vi lever i kartonger så känns det trångt och stressigt med det nu, så vi testar hur det är att ha det någon annanstans!Finns ju typ massor av ställen som fixar kalas. Kommer ighåg när jag var liten och den första tjejen i klassen hade sitt på McDonalds. Jag var inte bjuden och var sjukt avundsjuk!!).

– Skickat tillbaka ett paket från stortjejens prenumeration OCH ringt för att säga upp prenumerationen (hon har tröttnat och jag har bara glömt att säga upp. Bara tagit emot och betalat skiten varje månad.

-Sagt upp ett autogiro som plockat pengar varje månad, utan att jag nyttjat (kan man kalla riktigt dum slöhet!)

Känns skönt att några saker föll från listan. Jag har till och med beställt en födelsedagspresent till brorsonen som fyller år efter nyår!! Ibland ligger jag verkligen steget före…
Nu ska jag försöka ta mig i kragen och gå ut för att fixa lite saker med. Har ju lovat stortjejen att vi skulle vara med på loppmarknad på söndag, så det blir väl till att kolla vad som ska med dit. Har ju lite julgrejer som ska bort. Förpackningar med oanvända julgranskulor och annat som man av någon anledning handlar på sig och annat. Kan nog få ihop några lådor denna gången med.

Igår var ju jag med mellantjejen på ridningen. Så himla härligt att se henne med hästen. Har aldrig sett den ungen så harmonisk som när hon rider. Märklig känsla som värmer hela själen.
Eftersom jag inte vart med på så länge så såg jag dessutom hur duktig hon blivit. Hur säker som helst. Stolt mamma minsann! (Sen fick den stolta mamman hjälpa till lite igår eftersom det blev personalbrist. Så jag fick sadla och tränsa av hästen med. Det var ju en tjugo år sen man gjorde det, så det var en prövning…Jag kom även ihåg hur man tar upp hästens ben när man kratsar hovarna. Lite imponerad över mig själv där.)

Lycka!

I så många år har vi försökt att hitta en bra aktivitet som passar mellantjejen. Något som hon gillar och som kan bli hennes ”grej”.
Dans funkar inte eftersom hon har så dålig motorik. Hon får ingen ordning på kroppen och hela grejen ökar bara hennes dåliga självkänsla när hon märker hur osmidig hon är.
Fotboll och andra lagsporter har inte heller varit bra. Det funkar något sånär om det sker utomhus. Men inomhus upplever hon bara ett panikblandat kaos. Höga röster som studsar mellan väggar, och alla som far omkring utan att hon har koll.
Inget bra någonstans…
För ett år sedan var hon första gången med bästisen på dennes ridlektion.Hon kom hem och var en aning frälst. vet inte om det var mera själva ompysslandet av hästen, eller ridningen.
Efter det har vi i alla fall pratat en del om det. Hon ville börja rida, men var ändå lite tveksam till sin självkänsla. Rädd för att hon inte skulle våga, ramla av osv. Och det var ju svårt att sätta henne i skola mitt i en termin.
Och så i måndags ringde jag ju då. Hade tur flera gånger om då terminen började just denna vecka (alltså inte för lång tid att gå och längta) samt att hon skulle få testa i en grupp med bara tre av hennes vänner som hon känner väl.
I går kväll var det dags… (Jo, jag fick åka med för mannen skulle såklart jobba…Men den ilskan glömmer vi nu…)
Det var nog en av de bästa stunderna i mitt liv! Att få se denna totala lycka hos sitt barn! Hon njöt varje sekund. Hon myste som aldrig förr när hon borstade och pysslade med hästen. Hon gick stolt och ledde hästen till stället där de skulle vara, och hon satte upp i sadeln som den lyckligaste tjejen i världen. Efteråt var hon så stolt över sig själv så det fanns inga ord.
Så…Jag har fått en hästtjej!
En glad, lycklig och stolt hästtjej!

Dags att börja leta ridstövlar, ridbyxor, väst, hjälm…måste ha en till jacka som hon kan ha på ridningen. Fixa en garderob i verkstaden för jag vägrar ha några av ridkläderna inomhus.
Oh, herregud. Hur gick detta till? Jag som är uppväxt i en speedwaydepå med fotboll i handen.
Det blir inte alltid som man tänkt sig!

Drama på morgonkvisten!

Ambulanser, brandbil och blinkande blåljus svischade förbi ranchen med ställ i kurvorna…
Upp for jag från soffan där jag just satt mig framför nyhetsmorgon med en kopp kaffe näven. Mannen ringer och säger att han nästintill krockade med utryckningsfordonen längre ner påvåran väg.
Jag smög ut för att se vart de tog vägen, och om jag såg rök eller något annan oroväckande från granngårdarna. Det är inte ofta hjärtat hamnar i halsgropen så här tidigt på morgonen, och inte heller är man van vid sån här action på vischan.
Mannen ringde dock i nästa sekund och meddelade att det var en granne som visst kört lite för snabbt på våra grusvägar när han fipplade med bilstereon, och därmed hamnat i diket. Nos mot nos med ett träd.
Det var ingen fara med honom, och hans far lät meddela ”Det vete faan varför det blev ett sånt jävla pådrag”.
Ja, så var det med det. Dramat kom och gick och var över på några minuter.

Igår var det en aning dramatiskt på annat sätt här ute på landet.
Jag och lilltjejen satt i godan ro och lekte i sandlådan en stund före lunchen. Vi kollade på fåren i hagen och undrade varför inte Elsa var ute med de andra.
Öppnade dörren till fårhuset…Plupp! Klockan 11:15. Där ramlade ett lamm i backen och togs emot av våran förvåning.
Lilltjejen,tjugo månader, fick just uppleva något utöver det vanliga i hennes liv. Vilka ögon!!!
En svart liten slemmig varelse låg plötsligt i halmen och kravlade stillsamt.
Efter att ha varit inne och lagt lilltjejen för middagsvila, så gick jag ut till fårskallarna igen. Jag fick ordna runt lite och stänga ute de andra fåren som var en aning för nyfikna. Elsa behövde vara ifred och lära känna sin lilla bebis utan de andra i närheten.
Sen fick jag hålla mig i närheten en stund. Visste ju inte om det skulle komma fler! Men efter ett par timmar kom efterbörden och det hela var klart.
Var ute stup i kvarten hela eftermiddagen och kvällen sedan. Var lite orolig eftersom andra tackan, Getrud, verkade vara lite taskig mot bebisen… Men nu på morgonen var de ute hela fårfamiljen och verkade trivas bra ihop. En fin samling med En bagge, två tackor och två lamm. Underbart!
Lammet som föddes förra veckan har fått namnet Bääärtil. Ska se idag om det nya lammet kan vara en tacka eller bagge… Sen blir det omröstning om namn igen. Mysigt!!

Ganska roligt när jag sitter nu förresten. Bor man på landet så är man skapt på det sättet att man tittar ju automatiskt ut genom fönstret när det hör ett fordon eller någon går förbi. på något sätt så måste man bara veta vem det är. Och nu har jag uppmärksammat att utryckningsfordon åkt ner igen, grannen har även han åkt neråt förmodligen på väg till jobbet. I den andra bilen antog jag eftersom bilen så hel ut. Och nu så åkte grannens far uppåt i sin traktor med påkopplad krok, antagligen för att kanske plocka upp en bil ur diket.
Säga vad man vill om oss på landet, men vi har fasen koll på vad som händer. Och detta utan att på något sätt snoka. Haha!

Nu är det dags att kolla mail och annat som jag legat i lä med den sista tiden. Ibland vill jag bara avskärma mig från allt…Men i dagens samhälle känns det nästan kriminellt. På tiden att jag återkommer igen.

Tillökning på ranchen!

Äntligen har det kommit! Första lammet!

(Fick lite bekymmer så det blev visst två foton, och jag får inte bort det ena…)

Inatt hände det, och Gertrud var först ut som stolt förstföderska. Åh, hur mysiga är de inte!?!
Vi är såklart malliga som få över vårt nytillskott, somän så länge är namnlöst. Men det ser ut som en kille, så kanske stortjejens namnsförslag vinner…
Så himla tur att stortjejerna hann se det, för de åkte till farmor och snuten idag, och stannar tills tordsdag. Men är det någon av mina anhöriga som vill komma och kolla så är ni välkomna!

Kan säga att tjejhelgen med shopping var hur bra som helst!! Det var underbart gött att komma iväg ett par dagar, och bättre sällskap får man leta efter! Shopping, mys i stuga och massa god snabbmat. Åh, som jag behövde den helgen. Bara skratta och vara avslappnad så där härligt. Underbart!! Tramsa och glömma sin mammaroll behöver väl alla ibland?

Och igår var det avslutning för barngympan. Det blåste halv storm och var över på 40 minuter… Många kalla fingrar där kan man säga. Men korven värmde gott och det blev en trevlig stund.
Nu dröjer det ett tag innan nästa grupp börjar i höst, så det blir ett rejält lov från verksamheten.

Och tjejerna är som sagt på semester några dagar. Får se vad jag och lilltjejen hittar på… Blir väl till att skrota runt på gården.

Plötsligt händer det och vänder det.

Det har vart en alldeles underbar i mitt liv som hemmafru på ranchen. Fram till klockan 19:00 så kan jag inte säga att det var tråkigt en endaste sekund! Härligt annorlunda!

Dagen startade med att mellantjejen inte gruffade ett endaste dugg på morgonen!! En otrolig upplevelse som inte hänt sedan jag vet inte när. Att det ska finnas en morgon då inget bråk eller tjafs utspelar sig under detta tak var en otrolig tanke. Men, alla var på bra humör trots den tidiga timman. Och flera leenden utbyttes under morgonrutinerna. Toppenbra!
Sen när skolbarnen farit satt jag leende med en kopp kaffe och läste tidningen. Inte ens de dåliga nyheterna i den fick mig att vekna.
Väckte lilltjejen som var en aning trött. Klädde henne för att åka på sångsamling, där vi inte vart på tre veckor för alla sjukdomar. När vi kom dit satt en lapp på dörren att det inget var idag på grund av andra aktiviteter. Hepp. Det blev en liten sväng till min farmor istället. Hon hasade runt och bakade bröd, trots opererat knä. Såklart. Hon hade körigt värre, så vi plockade med oss en kasse med bröd och drog oss hemmåt. Åt lite förmiddagsfika i form av nybakt bröd ute i solen.
Sen minsann bjöds det på överaskning! Fårklipparen kom! Tjiho vad roligt det är att kolla när fåren klipps. Att de helt plötsligt sitter alldeles fogligt och går med på både trimmning och klövklippning. Märkligt. Men det var ett riktigt vårtecken denna dag! Vi fick dessutom reda på att båda tackorna är dräktiga, så nu väntar vi smått!!
Efter att ha monterat ihop en ny kompost, så var det sovdags för lilltjejen och egentid för mig sedan. Jag passade på att fylla bilen med skräp, dricka lite mer kaffe i solen och bara njuta av vädret.
Mellantjejen kom hem, och på ett sagolikt humör var hon. Vi strosade runt i trädgården tills stortjejen kom. Hon med på ett bra humör för omväxlings skull. De båda fixade påskriset vid vägen.
Lite mellis och sen gick vi ut allihopa igen när lilltjejen vaknat. Jag skruvade lite grejer och fixade, fick en paus när vännen U ringde. Sen var det dags att dra vidare.
Fotboll för stortjejen, så jag körde dit henne och kompis som vi plockade upp på vägen. Dumpade dem i byn, och for till återvinningscentralen. Där hölls vi en stund. Mellantjejen tycker det är jättekul att sortera, så det gick alla tiders. Lilltjejen drog även hon sitt strå till stacken så gott hon kunde. Sen lämnade vi en hemlis i vännen Å:s postlåda, vilket hon kanske inte sett ännu men springer ut och kollar efter när hon läser detta…
Till bibliotetek en sväng. Lånade lite böcker, lilltjejen läste ett par snabba böcker med bästa bibliotikarien, mellantjejen laddade även hon med lite påskläsning.
Sen gick vi över gården till idrotshallen. Kollade på sista träningen som var slut vid sju…
Då blev det så mycket att tänka på att jag blev alldeles trött…
Cup tidigt i ottan på söndag, samspråk med andra föräldrar och jag kom på att klassfotbollen måste avklaras snart eftersom jag är ansvarig och inte ens är hemma den gällande helgen, sova över på lördag ”nej, jag orkar inte om jag kommer hem från Ullared och huset är fullt”, ena kompisen kan inte vara med på cupen visst för de åker ju bort på söndag, andra tjejen kunde visst inte sova över för hon skulle ju vara hos sin pappa, kan kompisen ändå vara med på cupen om hon är hos sin pappa?, men då är ju jag ensam tjej på cupen, varför måste pappa jobba sent denna veckan, lilltjej trött som en gnu mitt i alltihopa, vi måste åka hem och sova nu, vi ska ha träning på konstgräset i grannhålan på måndag-vad kul!, på måndag åker ju ni till farmor, Buäääääää jag vill vara med på träningen… OCH SÅ VIDARE!!!

Nu tar mamman ett glas rött och inväntar Desperate Housewifes…That´s what I am.

Vilken helg!

Vilka underbara dagar med underbart vårväder och underbara vårkänslor!
Nu är den här och vi hälsar den så in i vassen välkommen. När man för första gången kan gå ut och pyssla i trädgården på rikigt. När barnen kutar omkring och njuter lika mycket. När detta underbara väder kommer så tänker jag bara att jag aldrig mera vill gå inomhus! Det tar liksom emot på kvällen när man faktiskt måste gå in och styra upp kvällsbestyren. Åh, som jag ÄLSKAR våren! Man ser ljuset och hoppet igen. Jag känner mig alldeles euroforisk, vilket passar bra en helg som denna!
Det har varit utevistelse på hög nivå. Ut på morgonen och in på kvällen. Vårtecken överallt.
Tackorna är tjocka och vi längtar efter lamm… Lökarna sticker upp här och var.Jag proveldade lite i diket också, men det var lite surt efter den föregångna kvällens hagelskur tyvärr.
I somras grävde jag upp en vasstuva när vi var hos vännen A på hennes sommarställe. Riktig vass från västkusten som planterades i zinkbalja med snäckor från stranden och lite lavendel. Det var så fint och jag vågade inte tro på överlevnad. Ändå lade jag granris över baljan i höstas och hoppades på under. Och minsann! Det kommer allt ett par gröna skott i det vissna nu! Lycka!
Jag har gått och rensat och fixat i två dagar. Krattat och plaockat skräp. Förberett mitt älskade land för vad som komma skall. Rensat under och i buskarna. Klippt ner rosor och alla lavendelplantor som finns i alla hör av trädgården. Nu är det bara växthuset som ska skuras också.
Det är så underbart när man blundar och luktar på svarta vinbärens knoppar…
Antagligen låter jag en smula hög just nu, men vårkänslorna är så starka! Och Torsten blev minsann trea hos svenska folket. Inte bara jag som älskar den kufen minsann!
Denna veckan kommer bli toppen utan dess like!

Idag kommer vännen Å och hennes dotter hit. Kaffe i solen och lek i trädgården till fårens lyckliga bräkande. Mmm…Underbar start på veckan!

Lugnet återkommer

Gårdagen blev lite bättre kan man säga.
Endast några timmar gick åt till att sitta på BUP. Tjejen skulle träffa psykolog och pedagog själv, och vid de tillfällena sitter jag ute i väntrummet och försöker få tiden att gå. Detta väntrummet är sjukt stort,men urvalet i aktiviteter är desto mindre. Spela ishockeyspel är svårt att göra ensam, och att läsa KP eller någon form av teknikmagasin är inget somlockar varje gång. Radion är på en extrem hög volym och den är alltid inrattad på lokalradion. Kan ju vara lite trevligt ibland. Enda gången jag hör det är ju hemma hos farmor. Igår lyssnade jag på någon slags tävling dit där man bara fick vara med om man hade namnsdag i mars…Sedan plötsligt så börjar lite musik och jag hör någon otrevlig röst som sakta rappar om ”Kärleken”. HUA!!! Jag ville inte höra detta otäcka. Kände mig otroligt instängd! Som om jag satt i fastspänd under tortyr. Upptaget på toaletten och jag hade ingenstans att ta vägen. Bara stå ut i två och en halv minut. Mycket otrevlig upplevelse.
Sen blev det en sväng ner på stan och fixa lite.
Hemma var det desto mer kaos sedan när även stortjej kom hem. Kan säga att det är en riktigt jobbig period för mellantjejen nu… Vågorna vill liksom aldrig ebba ut och har vart lika höga sedan i december. Våran vardag…

Våren är på ingång mina vänner! Igår sydde jag nya dukar minsann och idag blir det städning och lite vårpyntande.
Glömde ju säga det att under helgens stressande fick jag ett söndags-morgon-ryck! Var uppe klockan sju och putsade de omtalade fönstren! Inte illa alls. Och när familjen var iväg och bowlade så skurade jag skåpsluckor och torkade varenda millimeter av köket.
Så nu är det fritt fram för vårkänslor. Jag kollar väder varje dag för att se vart vi ligger… Nu kommer perioden då det ska fixas ute varje ledig sekund. Snart dags att plantera penseér, köpa nya krukor, byta jord i växthuset och göra fint överallt. Underbart! Har storslagna planer som vanligt.

Dags att ladda kaffebryggaren igen och hoppa på dagen!