Sån där period…

Ogillar att gnälla om det,men just nu är det inget vidare i den gamla mammakroppen. Det värker,ömmar och bränner. Allmänt jäkligt helt enkelt. Får börja morgnarna med en varm dusch, lite vila och att ständigt tjata på mig själv om att låtsas som inget.
Det går nog ett tag till.
Helgen blev som tur var lugnare än jag först trodde.
I lördags  blev det scouter och sen hade jag kanske behövt vila lite visserligen. Men bror med barn kom hit, så det blev fullt ös på eftermiddagen. Stortjejen som varit med kompisar ett par dygn som vanligt, var en aning sur när hon kom från träningen. Hade velat fortsätta hänga med polarna, men jag satte stopp.Tyckte att de sista dygnen på lovet kunde tillbringas med familjen och varva ner lite.
Det blev för en gång skull en alldeles lugn lördagskväll i soffan med endast familjemedlemmar, där ingen saknades. Evigheter sedan sist!
Det kollades såklart på det stora spektaklet på tv…Orkar inte tänka på skräpet ens. Kan säga att det var första gången i mitt långa schlagerliv som jag bytte kanal. Det är allt jag har att säga om det.
Gårdagen, den sista lovdagen, blev däremot en fröjd.
Mannen tog med stortjejerna på bio, lagom när lilltjejen skulle sova middag. Jag fick några lungna timmar att meditera i lugn och ro. Satte mig i total tystnad och grejade med foton. Underbart och välbehövligt på alla sätt.
Har efter en slarvig tid börjat komma i kapp med fotoalbumen. Har dessutom beställt korten från semestern och gissa om jag längtar! De fotona ska ju inte bara sättas in  mellan pärmar, det ska minsann med inlevelse  scrappas in i albumen jag köpte på plats i Thailand. Åh, så jag ser fram emot det!
Det blir ett bra projekt i väntan på vårmärmen minsann.
Appropå vår så lyser solen väldigt fint idag. Det gör ju att jag på allvar inser hur mina köksfönster ser ut dessvärre… Men med tanke på hur min kropp mår, så får allt putsningen vänta lite till. Suck. De är verkligen hur skitiga som helst…
Jaja, lilltjejen tvättade ju insidan av det ena med vatten från hundens skål häromdagen. Tur att någon orkar. Haha!
Och hunden ja. Honom förstår vi oss inte påjust nu. Han har fått en mycket märkligt beteende. Ligger och tjuter vid dörren, smiter ut på vägen när han får gå ut, nosar omkring efter något skumt. Känns mycket ovant att behöva följa med honom ut och rasta liksom. Men vad ska man göra när han inte sköter sig? Kan han dra sig efter löptik eller vad är det frågan om? I så fall är det första gången, vilket känns konstigt…Kanske har han någon form av kris. Han fyller fyra år idag, så man vet ju inte.
Jag lägger mig en stund på spikmattan och funderar på vilket måndagsbestyr jag ska ta tag i först…
   
Annonser

Vakna nån gång då!

Evigheter sedan jag var här sist…
…och tusen miljarder olika anledningar finns det som är helt ovidkommande. Men det är dags att trotsa läget och ta tag i sig själv.
Vill i varje fall nämna att en av orsakerna är en bortdomnad högerhand.
Detta händer då och då,men nu var det längesedan så jag hade glömt hur förbenat jobbigt det är! Och dessutom brukar det inte hålla i sig så länge som det gjort nu. En vecka med begränsad användning är inte lätt i vardagens I-land.
Endast tummen är användbar, och detta är ju givetsvis ett problem.
Jag vet att det finns massor av männsikor som inte alls HAR en högerhand, eller saknar diverse fingrar och andra kroppsdelar. De klarar sig såklart ypperligt bra ändå. Och ja, mitt gnäll är kanske obefogat…Men jag är van att ha en hel höger att använda, trots att den allt som oftast är sjuk.
Men detta bortdomnande av olika kroppsdelar är skitjobbigt i mitt liv och för mitt ego. That´s it! (eller that´s shit…)
´
Trots saknad av känsel så händer det mycket just nu. Livet kör ju på som bare den i alla fall.
Lilltjejen har hämtat sig från vattkopporna. Hon har gått vidare och fortsätter sina steg i utvecklingen med att matvägra, kasta mat på golvet, leka tittut med allt och alla, gosa med katterna och spana efter traktorer. Allt enligt mallen såklart…
Var på bilprovningen i går, och det var total lycka för henne! Blivande mekaniker?
´
I helgen ska jag på klappjakt minsann. Den årliga trippen med far och bror…och kanske mamma till och med!?
Det ska handlas, trängas och fås panik i vanlig ordning i det stora varuhuset. Mycket trevligt!
Så idag ska önskelistor ses över, inköpslistor färdigställas osv.
Men först blir det en tur runt på skola, förskolor och till dagbarnvårdare med lappar och jox från Föräldraföreningen som ska ut till alla familjer. Så fort lillfisen vaknar såklart…
Jag tvättar idag med. Värmepumen fick ett ryck när det var kallt inatt, så då gäller det att passa på när det är onormalt varmt i huset.
Lite halvträligt att ha det i köket, men det är varmaste placet i kåken. Trodde bara att det var jag själv som skulle behöva se det under dagen. Men icke…
Nu till frukostdags så ramlade alla fem anställda in här bland torkställningarna. Antagligen bara jag själv som lider…
Hepp, var det dags att ta tag i det då eller?
Mot helgen!!
 

Vilken helg!

Toppenbra på alla sätt!
Fredagens tjejmiddag var undebart rolig och trevlig!
Att de sedan gav mig det jag önskade mig, var ju sjuukt snällt med! Bild på den vackra statyn kommer senare… Jag kan i alla fall inte slita ögonen från den just nu. Men är man besatt av skor, så kan man inte begära annat. Den är sååå fin!
Kvällen var förövrigt så bra den kunde bli, med alla dessa toppengoa tjejer.
Gårdagens shopping i Gällstad var verkligen en utomordentlig idé!
Som det shoppades…Termokläder i flera exemplar, mössor, vantar, tunikor, underkläder, skogshuggarjackor och annat bra till stora tjejerna, fleecefodrat regnställ, vantar och en hög jättefina kläder till lilla tejejen. Mannen handlade en mängd fina kläder till sig. När vi betalade insåg jag att som vanligt var det endast några trosor till mig själv…Men man blir ju så fixerad på avdelningen för barnkläder, så jag glömmer alltid bort mig själv. Haha! Samma sak alltid.
Men efter tio kassar i den största butiken, så blev det skoaffären för min skull…Och där minsann hittade jag två par nya älsklingar!
W SKULD 2
RIEKER
Så underbara så jag kan inte bestämma vilka jag ska bo i mest…
Lilltjejen var förövrigt hos mormor och morfar under dagen. Där fick hon lite egent kvalitetstid med dem. Och på detta sätt fick storbarnen en härlig dag med oss, utan en liten som tar den mesta platsen och uppmärksamheten. Detta var ju toppenbra med!
Lördagen var även den en underbar dag. Arbetsdagen utmeb vägen var snabbt avklarad. Efter det for jag och stortjejen  till scoutskogen med allt vad det innebar. Hinderbanor och pinnbröd. Sådana riktiga scoutgrejer ni vet… Eftersom min kropp är sådär lagom upprorisk just nu så blev det mest stillasittande för mig där.
När vi kom hem igen så tog jag ändå tag i det jag kunde i trädgården. Tömde lite blomkrukor och fixade light-arbetet.
Lillerbror med familj kom och fikade på eftermiddagen. Jättekul att träffas såklart! Och så hoppas vi nu att deras lillkille gav en rejäl smitta med vattkoppor till lilltjejen… Det lektes och utbyttes även en liten puss, så jag hoppas det gick vägen.
Det är ju faktiskt så, att jag verkligen vill att hon får det nu. Det vore inte alls bra om det kommer runt jul, då våran utlandsresa ligger i riskzonen.
Igår gick mina nätauktioner ut, och det gick över förväntan bra. Såg mörkt ut ett tag, men några av plaggen höjdes fint de sista minuterna.
Så idag blir det till att posta en del paket. En del människor är ju rediga och betalar direkt, och det är ju så skönt att posta iväg de där paketen och avsluta alltsammans.
Min kropp var tydligen inte nöjd med helgen alls, för natten har vart jävlig. Min höft verkar ha krackelerat igen, så sömn var en bristvara…Hoppas att det är snart övergående med hjälp av lite bälte och värktabletter. Mina kryckor som alltjämt befinner sig i garderoben vill jag slippa att ta fram.
Idag blir det en sväng till tygaffären i grannhålan.
Jag hjälper en vän att sy hennes gardiner,men tyvär tog tråden slut när det var bara lite kvar. Så det blir till att skaffa lite till. Ska passa på att fylla på trådförrådet i övrigt med.
Ha en bra vecka allihopa, för det tänker jag försöka ha! 
 
 

Den gamla kroppen talar…

Känner mig grymt gnällig över min kropp just nu!
Idag är en riktigt skitdag, och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Kunde jag fly från min kropp så skulle jag mer än gärna göra det. Den värker, ömmar och smärtar i ett. Sån tur att jag har ett liv med barn, så jag helt enkelt MÅSTE ta mig ur sängen på morgonen.
Delvis så beror det på det jäkla vädret som jag liksom en pensionär, klagar över hela tiden. Men idag beror det även på mig själv och min envishet.
Igår körde jag nämligen på lite väl mycket på kort tid. Var irriterad på det mesta, och då blir det liksom lite för mycket gjort på kort tid. Är man sur så brukar det ju lätta om man får jobba lite. I alla fall för mig.
 Mannen skulle vara borta ett par timmar, men var borta nio timmar…Dessutom var stortjejen ganska otrevlig, efter att ha sovit borta. Eller ja…knappt sovit alls på natten, vilket resulterade i ett humör därefter. Mellantjejen ville hela dagen ha svar på när pappa kom hem, och lilltjejen vill bara hålla handen och knata omkring utomhus hela dagen.
Så när lilltjejen sov, mellantjejen var försjunken i soffan och stortjejen fast på msn så gick jag ut och andades några timmar. Bar in trädgårdsmöbler, torkvinda, bar in alla saker som skulle in över vintern, röjde klart överallt, släpade och grejade. Sen kom svågern så vi tog in studsmattan med. Detta sade sig redan då hur jag skulle känna mig idag.
På eftermiddagen kom svärmor och snuten och tvättade/städade sin husvagn, som brukar övervintra här. Den är dock nu till salu och fixades till inför eventuella spekulanter.
Eftermiddagen gick åt till att serva med kaffe, försöka roa barn, ge barn mat och bara vara allmänt trevlig.  Alla undrade hela tiden när mannen skulle komma, och de två gångerna jag ringde så fick jag svaret att de nog var klara om en stund. Nu var det en viktig jobbsak han var iväg och gjorde visserligen. Och jag hoppas att det var värt det…
 
Det hela avslutades med att lilltjejen, när hon skulle bli lite tvättad eftet kvällsmaten, lyckades krascha diskmedelspumpen. Denna hade jag nyss fyllt på, så det blev en massa diskmedel som flöt över bänken. Som någon därute kanske vet, så är diskmedel inte det roligaste att få bort. Skummet yrde och mitt hjärta bultade av irritation. I denna stund gick luften ur mig. Svärmor fanns som tur var till hands  och tog liksom över det hela i köket. Hon fixade till efter maten och fick som tack ett lovord från mig om att jag skulle strypa hennes son när han behagade komma hem… Sen for de hem, liksom svåger med son. Jag gick upp och la lilltjejen.
När jag kom ner så kom mannen hem. Inlufsande och jätteglad ville han visa sig snäll och ha köpt med snus hem till mig. BAH!
Jag tittade på honom, förklarade snabbt att han gjorde bäst i att inte försöka prata med mig just nu. Hoppade i stövlarna, tog svampkorgen på armen och försvann till skogs.
Att bara gå därute, andas frisk luft och fylla korgen med kantareller, taggsvamp och olika soppar i några timmar gör susen varje gång. Jag bli som en ny människa!
Mannen vet om det, och det är väl därför han ler varje gång jag går… Hur arg jag än ser ut. Han vet att han vågar när jag har korgen i näven. Haha! 
Men som sagt- Kroppen är vääldigt gammal idag.
Idag hoppas jag att karln kommer hem i tid, så jag kan ta en sväng till stan. Behöver fixa lite underkläder tills på lördag då det äntligen är dags för bröllopet mellan J&M♥
Klänningen är lite genomskinlig så jag ska försöka hitta nån form av kroppstrumpa att ha under. Det blir intressant…
Ha en bra vecka mina människor!

Lördagsfunderingar

Mannen tog med de två minsta kidsen och for iväg på förmiddagen några timmar. Jag hann i lugn och ro rensa alla rabatter, tömma växthuset så där endast blev gurkor kvar, klippa ner massa buskar till flis och fixa med komposten. Toppen!
Så skönt att det blev gjort ordentligt! Nu är det bara landet kvar…Så irriterande att det regnar varje dag, just när lilltjejen sover middag. Blir ju inget gjort ute då!
Nu behöver jag få tag på lite fin koskit att vända ner så jorden börjar jobba lite. Får se till att nån bondegranne kör hit ett lass nån dag.
Nu sitter jag här och glor. Har kört mellantjej till en kompis för några timmars lek, och stortjejen till en annan där hon ska hänga tills imorrn. Det skulle tydligen bli lite partaj ikväll. Känns jobbigt ibland att hon blir så stor…Svårt att släppa henne helt. Men det är väl bara att inse att hon inte är fem år längre.
Lillfisen sover och det känns som jag skulle behöva det med. Är så fruktansvärt trött hela tiden. Hösten är ju här, och även om jag gillar höst så påverkar den min kropp så in i vassen. När jag rensade förut så kändes det som mina händer var stelopererade! Olidligt som tusan. Varje rörelse går i slowmotion, och jag får en lite halvdeppad känsla som aldrig har någon egentlig anledning. Det är under denna årstid som jag har störst behom av umgänge med trevliga människor. Allt för att hålla deppandet borta. Men jag har sagt det förr, jag vet att det är så varje år och det är bra att stå ut!
Ikväll blir det lite lördagsmys för oss som är hemma. En storhandling behövs med, så jag tänkte skicka iväg mannen och mellantjejen sen när hon kommer hem.
Igår kväll insåg dessutom jag och mannen att hösten är här på alla plan. Då får vi inte längre roa oss med att som alla andra äldre människor, lungt få titta på Så ska det låta varje fredag. Nej, denna tid på året får vi snällt stå ut med att se en massa mikrofonkåta ungdomar (?) som vill tävla i tv om att bli nästa idol.  Bara att gilla läget.
Dags att anmäla sig till en cirkel…Sticka grytlappar eller pardans. Hm…

hm…

Detta vädret tar knäcken på mig snart! Jag, och antagligen många fler, ser snart inget ljus vad gäller detta. Att det var och varannan dag ska vräka ner regn, antingen mullra i kanterna eller braka loss med åska rakt över huvet på oss. Vad gör man? Och så denna makalösa otur vi har med modem som är så känsliga att de kraschar bara vädersnubben (eller kvinnan) säger åska under nyhetssändningen.

Igår var det blå himmel igen. Jag tog tillfället i akt och tvättade som en galning. Hängde ut all tvätt, för att denna morgon få rusa ut och rafsa ihop allting igen. Upp med den tråkiga torkställningen inne, och ha galgar upphängda i hela tvättstugan. Suck!

Vädret påverkar humöret på många sätt, och även det onda min kropp. Fukt och ruggigt=värk och stelhet. Nu får det banne mig skärpa till sig och stabilisera sig snart!

Har vart utan nät till och från under ett par veckor, därav denna frånvaro från bloggen. Men händelselöst har mitt liv inte varit trots detta.

Det har vart kalas var och varannan dag. Våran stortjej fyllde 10 år, och det blev firande av högsta klass såklart! Fattar inte hur stor hon blir…och hur gammal jag blir…

Jag tillbringade en dag hos min bästa jobbarkompis genom tiderna! Har sagt det förr, men fanken till vänskap trots 36 års åldersskillnad! Sen har bästa E varit här med sina tjejer. En underbar dag såklart! Att få ha en sådan kvinna i sitt liv är inte fy skam! Oslagbart helt enkelt! Vardagen har blandats med festligheter, då det även har firats bror, brorsdotter och andra jubilarer. Fredagskvällen tillbringades med bästa tjejgänget och även detta med tanke på födelsedag. Det var som vanligt en kväll av högsta rang där världsproblemen inte löstes denna gång heller…men tusan så mysigt ändå! Jag har så många underbara människor i mitt liv, så ibland undrar man om alla verkligen kan vara sanna. Lyckligt lottad är det minsta man kan säga att jag är.

Denna vecka står som vanligt tusen prylar på schemat. Det ska sys in skolavslutningskläder, planeras för hajk i helgen, även planeras kalas. Det ska också skrivas och lämnas ut massa papper och annat jox. Sen kommer kvällarna tillbringas i min älskade scrap-hörna. Har tre beställningar och det är såå kul! Avkoppling som kommer väl till pass just nu.

Men nu ska jag falla ner i Yeti-bubblesgrottan en stund innan skruttan vaknar och det vankas bus några timmar.

Hoppas regnet avtar och alla får en toppenvecka!

Kram på er mina människor

God morgon!

Tisadgen har kommit, med gråmulet väder och någon slags nederbörd som jag inte velat tittat närmare på. Men detta år är jag mentalt förberedd på alla så kallade bakslag, så jag kan bita ihop och tänka på bättre tider utan att kapsejsa i deppigheten. Synd att det skulle dröja så många år innan jag lärde mig detta, fast det är väl ett tecken på att det faktiskt GÅR att lära gamla hundar sitta…

Helgen var bra i knasmamme-livet. Att få tillbringa en dag med sin soulmate gör att livet känns lättare, roligare och alldeles underbart. inte många tysta sekunder där inte… Skratt och snack som man lever länge på ! Toppen det! Och kidsen vart såklart nöjda ända in i benmärgen av att få träffa sina kompisar med. Stortjejen tackade mig när vi åkte hem. Hon sa att det var en av de bästa sakerna jag gjort, när jag satte in den där annonsen för tio år sedan. Kan inte annat än hålla med.

Igår var jag ute och fixade halva dagen. Lillfisen sov som en klubbad säl i vagnen, trots grannhundarnas envisa skällande. Fick massor av kläder sorterade. Smygeldade lite lövhögar med, så jag fick en fin smak av vår och en massa röklukt i kläderna. Ljuvligt… Sen undrade barnen på gympan om det brann eftersom lukten satt kvar…

Idag ska vi iväg på det vanliga tisdagsnöjet och träffa andra små stappliga ettåringar med föräldrar. Sörjer lite att det snart försvinner några av dem, eftersom det är dags att avsluta föräldraledigheten för dem och börja jobba igen. Men så funkar ju vardagen, så det är bara att traska vidare i sin egen takt. Jag måste dra till stan efteråt och köpa en brödkavel med. Handlade i fredags så att jag skulle kunna köra ett stor-bröd-bak denna veckan, men så lyckades barnen givetvis tappa min kavel i golvet så den sprack i helgen. De blev förlåtna snabbt eftersom det hände när de fixade en kopp kaffe till sin mamma som var ute och krattade. Men kruxet med det hela är att jag inte kan ta i trä. Allt av trä gör att det skär i min kropp och tungan rullar ihop sig bara jag tänker på det, så jag måste ha en kavel i annat material. Inte skitlätt att bara dra till närmsta livsmedelsbutik och införskaffa. Har letat en sväng på nätet, och förhoppningsvis vet jag vart det finns en icke-trä. Annars blir det inget bak.

Inatt har jag verkligen legat med handlederna ihopvridna. Har fruktansvärt ont! Nu blir det skärpning med nattskydden på i fortsättningen!

Sänder varma tankar och styrkekramar till en vän som har det svårt just nu. Tänker på dig massor, det vet du! Hoppas vi kan ses snart så jag kan krama om dig på riktigt. Kärlek till dig!