Gekås, innebandy och åsikter

Ah, sicken helg vi haft!
Fullt upp utav bara tusan, och det var knappt att jag hängde med in i det sista…

Det började med fredag, då det var dags för läkarbesök, igen, för mellantjejen. Denna gång hos en hjärtspecialist.
Tur att man har fina vänner omkring sig, så jag slapp ta med lilltjej till sjukhuset. Hon fick istället en dags lek, och jag fick lägga all fokus på tjejen som behövde det. Toppen!
Det blev en massa EKG, ultraljud av allt mellan struphuvud och lever. Mätningar och lyssningar, obegripliga ord och nya upptäckter. Spännande och skrämmande och väntan och otålighet. Men dock i det hela så var det ett lugnande besök.
Inga synbara avvikelser på hjärtat hittades, men dock andra. Så nu är det bara att vänta notera varje fall av hjärtklappning i sex månader. Ta tider och skriva datum.
När vi åkte hem så var mellantjejen mest nöjd över att ha fått egentid med mig. Något hon skulle både vilja och behöva ha några timmar varje dag helst.
Lilltjejen hade haft toppenfint hela dagen hon med. Och stortjejen var på samma plats och hade visst klivit av bussen hos vännerna hon med. Så det blev en kopp kaffe, och sedan samla ihop barnen för att fara hem.

Lördag klev vi upp i ottan, jag och stortjejen. En halvlång bilresa med mamma, pappa och bror blev det innan vi traditionsenligt var framme vid det stora gula varuhuset.
Shopping i några timmar, och jag lyckades bli i stort sett alldeles färdig med julklappar och födelsedagspresenter. Allt mellan lego och skodda termoridbyxor till ac/dc-t-shirt och reflexsele till hunden. Nästan hela listan kunde bockas av. Reflex till hunden var dock ett plus, då de aldrig förr haft något som matchar hans storlek. Bra där!
Sedan en trevlig hemresa med tjatter om allt, plus en matbit på världens mest omständiga gatukök. Nu dröjer det väl fem år till innan vi stannar där i hopp o att det bytt ägare.

Hem och förbereda nästa aktivitet, som innebar sen Halloween-fest för stortjejen hos en kompis. Hennes bästis kom hit, och de påbörjade förvandling och utklädning.
Toppenfint att de sedan fick skjuts både dit och hem! Och att jag kunde lägga mig i skaplig tid. Var trött som aldrig förr…

Upp på tidig söndagmorgon igen. Lite frukost, och fixa matsäck för stortjej. Ta med henne i bilen och plocka upp några killar runt om i byn. Sedan in till stan för årets innebandyturnering.
Lilltjejen fick hänga på, så vi stannade bara en stund där på förmiddagen.
Hem igen, lite fika och så kom mellantjejens ridlärare för att kolla på våra får. Det bestämdes att de båda baggarna har gjort sitt här på ranchen.
Bertil har några kromosomfel och ser en aning märklig ut, och vi fick besked att han endast duger till fårfiol… Sedan blir det väldigt sorgligt att Sixten försvinner med. Men så är det nu. Tackorna som blir kvar blir eventuellt några fler till våren…

Vi for till mina päron där vi bjudit in oss för fars-dag-middag. Jag stannade där under eftermiddagen eftersom mannen slipade betonggolv här hemma, och det oljudet kunde vi vara utan.
In till stan igen för att se de sista matcherna. Och så köra hem några killar, hämta lill-och mellantjej och hem för att lägga barn.
Fullt ös medvetslös hela helgen alltså.

Nu är det några dagars vila innan det är dags för nästa helgs aktiviteter. Fattar inte hur mycket det är nu för tiden! En märklig tid på året detta då allt ska hända liksom.
Skulle behöva några helgers ledighet och bara softa nu…
Vi ha tid att ligga på soffan, träffa min kära E, ta en lång utflykt i skogen och bara vara lite. Men det kommer väl det med så småning om.
Igår blev det lekdate med vännen Å och henns dotter, sedan barngympa och efter det möte. Idag ska vi till sångsamlingen. Det lär bli lika givande som vanligt!
Skulle kunna sitta här och skriva hela dagen, för just nu brinner jag av åsikter av olika slag. Men det hinner jag inte minsann!

Annonser

Och jag har nya fräknar…

Att våren verkar vara här på riktigt nu, det har väl de flesta i landet märkt. Och vilken väder vi fick denna valborgsmässohelg!
Fräknarna har skjutit upp i hela ansiktet och nacken blev till och med lite solröd under gårdagens heldag utomhus. Ljuvligt!

Ledigheten startade i fredags efter att kidsen slutat skolan. Det blev en tur till stan och diverse inköp. Lite nya sneakers, stövlar, fotbollsstrumpor, benskydd och annat som behövde uppdateras.
Shoppingrundan gick fort som attans, för mellantjejen var inte alls på ett gå-på-stan-humör. Men jag räknade inte med något annat heller såklart. Vi fick gjort det vi skulle så då får man vara mer än nöjd!

Lördagen startade vid niotiden då de flesta var vakna. Dammsugning som vanligt innan kroppen ens vaknat till liv. Detta med ett plöjt gärde, aprilväder och en stor hårig lufs är ingen bra kombo alls! Hela nätterna ligger han och torkar på olika platser i hall, kök och farstu. Ser verkligen fram emot en torr period nu…
Svåger med son dök upp framåt förmiddagen. Då klädde vi oss för att sedan tillbringa hela dagen utomhus.
Det byggdes ny fårhage, tränades fotboll, lektes i sandlåda och så vidare.
Att på kvällen se fåren inta nya hagen var helt underbart!! En helt annan sak än kosläpp som verkar ha blivit en av de största trenderna vi fått… Inget ont alls mot alla besökare på gårdarna runt om, men för en bondjänta som jag så är det mer en självklarhet att kossorna hopplar runt i gräset på våren. Ett tips till er som trängs med en herrans massa människor på dessa evenemang är att istället kontakta nån bonde på vårkanten. Fråga när han ska släppa ut sina kor, så kan ni åka dit istället för till de platser som annonserar. Kan lova att det är mysigare att vara själva om stunden. Litet tips bara.

På kvällen tog jag och kidsen en liten cykeltur. Det blev inte lika skönt som vi hoppats på, då stortjejens cykel plötsligt började krångla med urhoppande kedja och låsta trampor…

Söndag morgon körde jag stortjejen till samling för cup på morgonen. Vinkade av ett gäng spända fotbollskids och åkte hemåt igen. Sen tillbringade jag åter dagen i rabatter och sandlåda.
Likaså måndagen bjöd på rikligt med jord under naglarna, gräsklippning och väder som blev bättre och bättre. Det blev dock en avstickare till BUP med mellandottern för att kolla lite olika värden. Hennes puls är för hög, så det blir snart läkarbesök igen där.
Igår körde jag kidsen till päronen på morgonen, sen for jag till farmor och hjälpte henne med lite grejer. Tvätt skulle hängas och ugnen skulle rengöras.
Sen blev det visst en halv dag hos mamma och pappa. Jag skruvade ihop en ny grill, barnen lekte och jag hann även städa ur bilen.
Lycka för lilltjejen att grannbonden harvade på gärdet med… Hon och traktorer!
Efter lite växt- och trädgårdssnack med giftasfastern på andra sidan vägen, så var det dags att fara hemåt igen. Storbarnen och mannen målade lite på huset, och jag och lilltjejen lekte i sandlådan. Vilket väder och vilken kväll! Underbart och man vill ju aldrig gå in mera igen…
Men kvällen drog iväg, och det blev dags för bad och duschning. Läggdags för minsta barnen och soffhäng för mig och den äldsta.

Vädret idag skulle visst bli ännu bättre, så det får bli tvättning på schemat.
Ikväll ska vi klippa oss allihopa. Gött att lätta på vinterpälsen en aning.
Nu ska jag putsa fönster och ägna en stund åt mina orkideér!
Må solen var med er heeela dagen!

Drama på morgonkvisten!

Ambulanser, brandbil och blinkande blåljus svischade förbi ranchen med ställ i kurvorna…
Upp for jag från soffan där jag just satt mig framför nyhetsmorgon med en kopp kaffe näven. Mannen ringer och säger att han nästintill krockade med utryckningsfordonen längre ner påvåran väg.
Jag smög ut för att se vart de tog vägen, och om jag såg rök eller något annan oroväckande från granngårdarna. Det är inte ofta hjärtat hamnar i halsgropen så här tidigt på morgonen, och inte heller är man van vid sån här action på vischan.
Mannen ringde dock i nästa sekund och meddelade att det var en granne som visst kört lite för snabbt på våra grusvägar när han fipplade med bilstereon, och därmed hamnat i diket. Nos mot nos med ett träd.
Det var ingen fara med honom, och hans far lät meddela ”Det vete faan varför det blev ett sånt jävla pådrag”.
Ja, så var det med det. Dramat kom och gick och var över på några minuter.

Igår var det en aning dramatiskt på annat sätt här ute på landet.
Jag och lilltjejen satt i godan ro och lekte i sandlådan en stund före lunchen. Vi kollade på fåren i hagen och undrade varför inte Elsa var ute med de andra.
Öppnade dörren till fårhuset…Plupp! Klockan 11:15. Där ramlade ett lamm i backen och togs emot av våran förvåning.
Lilltjejen,tjugo månader, fick just uppleva något utöver det vanliga i hennes liv. Vilka ögon!!!
En svart liten slemmig varelse låg plötsligt i halmen och kravlade stillsamt.
Efter att ha varit inne och lagt lilltjejen för middagsvila, så gick jag ut till fårskallarna igen. Jag fick ordna runt lite och stänga ute de andra fåren som var en aning för nyfikna. Elsa behövde vara ifred och lära känna sin lilla bebis utan de andra i närheten.
Sen fick jag hålla mig i närheten en stund. Visste ju inte om det skulle komma fler! Men efter ett par timmar kom efterbörden och det hela var klart.
Var ute stup i kvarten hela eftermiddagen och kvällen sedan. Var lite orolig eftersom andra tackan, Getrud, verkade vara lite taskig mot bebisen… Men nu på morgonen var de ute hela fårfamiljen och verkade trivas bra ihop. En fin samling med En bagge, två tackor och två lamm. Underbart!
Lammet som föddes förra veckan har fått namnet Bääärtil. Ska se idag om det nya lammet kan vara en tacka eller bagge… Sen blir det omröstning om namn igen. Mysigt!!

Ganska roligt när jag sitter nu förresten. Bor man på landet så är man skapt på det sättet att man tittar ju automatiskt ut genom fönstret när det hör ett fordon eller någon går förbi. på något sätt så måste man bara veta vem det är. Och nu har jag uppmärksammat att utryckningsfordon åkt ner igen, grannen har även han åkt neråt förmodligen på väg till jobbet. I den andra bilen antog jag eftersom bilen så hel ut. Och nu så åkte grannens far uppåt i sin traktor med påkopplad krok, antagligen för att kanske plocka upp en bil ur diket.
Säga vad man vill om oss på landet, men vi har fasen koll på vad som händer. Och detta utan att på något sätt snoka. Haha!

Nu är det dags att kolla mail och annat som jag legat i lä med den sista tiden. Ibland vill jag bara avskärma mig från allt…Men i dagens samhälle känns det nästan kriminellt. På tiden att jag återkommer igen.

Tillökning på ranchen!

Äntligen har det kommit! Första lammet!

(Fick lite bekymmer så det blev visst två foton, och jag får inte bort det ena…)

Inatt hände det, och Gertrud var först ut som stolt förstföderska. Åh, hur mysiga är de inte!?!
Vi är såklart malliga som få över vårt nytillskott, somän så länge är namnlöst. Men det ser ut som en kille, så kanske stortjejens namnsförslag vinner…
Så himla tur att stortjejerna hann se det, för de åkte till farmor och snuten idag, och stannar tills tordsdag. Men är det någon av mina anhöriga som vill komma och kolla så är ni välkomna!

Kan säga att tjejhelgen med shopping var hur bra som helst!! Det var underbart gött att komma iväg ett par dagar, och bättre sällskap får man leta efter! Shopping, mys i stuga och massa god snabbmat. Åh, som jag behövde den helgen. Bara skratta och vara avslappnad så där härligt. Underbart!! Tramsa och glömma sin mammaroll behöver väl alla ibland?

Och igår var det avslutning för barngympan. Det blåste halv storm och var över på 40 minuter… Många kalla fingrar där kan man säga. Men korven värmde gott och det blev en trevlig stund.
Nu dröjer det ett tag innan nästa grupp börjar i höst, så det blir ett rejält lov från verksamheten.

Och tjejerna är som sagt på semester några dagar. Får se vad jag och lilltjejen hittar på… Blir väl till att skrota runt på gården.

Plötsligt händer det och vänder det.

Det har vart en alldeles underbar i mitt liv som hemmafru på ranchen. Fram till klockan 19:00 så kan jag inte säga att det var tråkigt en endaste sekund! Härligt annorlunda!

Dagen startade med att mellantjejen inte gruffade ett endaste dugg på morgonen!! En otrolig upplevelse som inte hänt sedan jag vet inte när. Att det ska finnas en morgon då inget bråk eller tjafs utspelar sig under detta tak var en otrolig tanke. Men, alla var på bra humör trots den tidiga timman. Och flera leenden utbyttes under morgonrutinerna. Toppenbra!
Sen när skolbarnen farit satt jag leende med en kopp kaffe och läste tidningen. Inte ens de dåliga nyheterna i den fick mig att vekna.
Väckte lilltjejen som var en aning trött. Klädde henne för att åka på sångsamling, där vi inte vart på tre veckor för alla sjukdomar. När vi kom dit satt en lapp på dörren att det inget var idag på grund av andra aktiviteter. Hepp. Det blev en liten sväng till min farmor istället. Hon hasade runt och bakade bröd, trots opererat knä. Såklart. Hon hade körigt värre, så vi plockade med oss en kasse med bröd och drog oss hemmåt. Åt lite förmiddagsfika i form av nybakt bröd ute i solen.
Sen minsann bjöds det på överaskning! Fårklipparen kom! Tjiho vad roligt det är att kolla när fåren klipps. Att de helt plötsligt sitter alldeles fogligt och går med på både trimmning och klövklippning. Märkligt. Men det var ett riktigt vårtecken denna dag! Vi fick dessutom reda på att båda tackorna är dräktiga, så nu väntar vi smått!!
Efter att ha monterat ihop en ny kompost, så var det sovdags för lilltjejen och egentid för mig sedan. Jag passade på att fylla bilen med skräp, dricka lite mer kaffe i solen och bara njuta av vädret.
Mellantjejen kom hem, och på ett sagolikt humör var hon. Vi strosade runt i trädgården tills stortjejen kom. Hon med på ett bra humör för omväxlings skull. De båda fixade påskriset vid vägen.
Lite mellis och sen gick vi ut allihopa igen när lilltjejen vaknat. Jag skruvade lite grejer och fixade, fick en paus när vännen U ringde. Sen var det dags att dra vidare.
Fotboll för stortjejen, så jag körde dit henne och kompis som vi plockade upp på vägen. Dumpade dem i byn, och for till återvinningscentralen. Där hölls vi en stund. Mellantjejen tycker det är jättekul att sortera, så det gick alla tiders. Lilltjejen drog även hon sitt strå till stacken så gott hon kunde. Sen lämnade vi en hemlis i vännen Å:s postlåda, vilket hon kanske inte sett ännu men springer ut och kollar efter när hon läser detta…
Till bibliotetek en sväng. Lånade lite böcker, lilltjejen läste ett par snabba böcker med bästa bibliotikarien, mellantjejen laddade även hon med lite påskläsning.
Sen gick vi över gården till idrotshallen. Kollade på sista träningen som var slut vid sju…
Då blev det så mycket att tänka på att jag blev alldeles trött…
Cup tidigt i ottan på söndag, samspråk med andra föräldrar och jag kom på att klassfotbollen måste avklaras snart eftersom jag är ansvarig och inte ens är hemma den gällande helgen, sova över på lördag ”nej, jag orkar inte om jag kommer hem från Ullared och huset är fullt”, ena kompisen kan inte vara med på cupen visst för de åker ju bort på söndag, andra tjejen kunde visst inte sova över för hon skulle ju vara hos sin pappa, kan kompisen ändå vara med på cupen om hon är hos sin pappa?, men då är ju jag ensam tjej på cupen, varför måste pappa jobba sent denna veckan, lilltjej trött som en gnu mitt i alltihopa, vi måste åka hem och sova nu, vi ska ha träning på konstgräset i grannhålan på måndag-vad kul!, på måndag åker ju ni till farmor, Buäääääää jag vill vara med på träningen… OCH SÅ VIDARE!!!

Nu tar mamman ett glas rött och inväntar Desperate Housewifes…That´s what I am.

Och där kom det…

…det första så in i helsikes tråkiga bakslag!
Man vet att det kommer. Minst ett par stycken, och varje år samma sak. Men jag blir ju ändå så besviken!
Om det ändå kunde smyga sig på under en eftermiddag i alla fall. Så man slapp att vakna upp,titta ut genom fönstret och se en vintervit värld. Det blir ingen bra start på min dag även om jag är förberedd. Jag får åter pälsa på mig för att gå och hämta tidningen, hunden ylar och vill inget annat än kasta sig ut i kylan, katterna kommer skrikande i galopp och vill in till värmen…Hata är ett starkt ord, men inte fasen gillar jag vintern. Och inte känns det heller bra att titta ut på denna kallhet när man vet att pappa och mamma just nu solar för fullt…
Så, nu var det färdiggnällt på vädergudarna!

Idag får jag i vart fall jobba på att det ska bli en bra dag. Har veckan vart positiv hittills, så ska den banne mig bli så de dagar som är kvar med.
Ska fortsätta mitt vårpyntande. Hade tänkt plocka lite ris idag, men det väntar jag dock med ett par dagar. Jag gillar att ha lite vårris i krukor på trappan, lite i takkronan över köksbordet (låter knas…men det är faktiskt fint). Sen när påsken kommer så blir det lite fjädrar i fyra-fem dagar också. Längtar så efter penseérna med!!

Idag kommer hunden sitta och pipa vid dörren hela dagen. Han vill ut och busa i snön…Sen när jag släpper ut honom, så piper han UTANFÖR dörren,och vill att jag kommer ut och busar med honom. Det kan han tyvär glömma. Gjorde det när snön kom sist…Att vara stark mot hans lekfullhet är svårare vid halkigt underlag kan kan meddela. Då halkade jag och fick 55 kilo Mr Blues över mig. Känns sådär.
Han kommer få pipa.
Vill inte riktigt ta ut lilltjejen i detta vädret när hon mår sådär. Det får bli en kort utestund och snacka med fåren bara. Åh, hoppas så att det blir smått i fårhuset snart. Förra året sa ju alla emot mig när jag påstod att Elsa var tjock. Men det blev allt en liten där. Och nu har vi ju två tackor! Getrud kunde dessutom redan vart dräktig när vi skaffade henne…Spännande! Finns ju inget mysigare vårtecken än lamm!

Det är ju som sagt lite mycket just nu med mellantjej som mår sådär. Fick en fråga om hur pass öppen jag är här på bloggen om det. Så ja…
…jag är öppen. VI är öppna och det är ett familjärt beslut. Mellantjejen vill att alla ska veta. Hon är inte den som skyller ifrån sig, eller skyller på sin diagnos. MEN hon vet att det finns förståelse när andra vet. Men en dålig självkänsla, så vet hon att hon inte behöver må så dåligt när saker bara blir knas. Hon vet att andra förstår bakgrunden och att hon inte alltid kan rå för när saker går snett. Det är skönt för henne att andra vet helt enkelt.
Sen att jag väljer att inte lägga ut namn eller närbilder på våran familj är ju en helt annan sak. Visst finns det många där ute som frågat hur jag ser ut. Men det är ovidkommande i bloggens syfte. Jag bor på en liten ort…Och där gör inget att folk vet att det är jag som skriver detta. Orten är ju min vardag och där är jag inte den hemliga och dolda typen direkt. Jag får utlopp för min personlighet så det räcker om man ska uttrycka sig milt. Haha!

Sen jag skrivit mer om dotterns diagnos har jag fått uppleva en oerhörd respons från både människor jag känner väl, samt för mig helt okända människor. Det är skönt med andra som tar kontakt på olika sätt, och pratar om sitt eget. Det framkommer att många i närheten delar vår vardag. Jag har både fått telefonsamtal och mail, och det känns oerhört fint och uppskattande. Att kunna diskutera med andra oavsett närhet till dem. Underbart!
Tack för att ni vill dela med er till mig!

Otroligt!

Sågmaskiner, spikpistoler och dånande kompressor… Trots att detta sker med start klockan sju på samma gavel som vårt sovrum så sover lilltjejen lungt vidare varje dag. Inga problem heller då hon ska sova middag i samma slags ljud.
Tänk om man själv kunde sova så  djupt… Vore ju ganska skönt!
Att hon sedan kan vakna av minsta lilla ljud som att man öppnar dörren till sovrummet är ju en annan femma…
Både dimma och frost ligger tät över ranchen idag.
För en timma sedan när alla fortfarande var hemma och fixade sig så blev hunden lite oväntat en aning upprörd. Började skälla och ojja sig i farstun.
Mannen blev tjurig och sa åt Mr Blues att hålla tyst, men det hjälpte inte. Jag tittar då till och får se en ANNAN hund stå och titta in genom ytterdörrens fönster!
I nästa sekund kommer en människa smygande över gården och de båda försvinner lika snabbt som de dök upp. Eh…Jaha!
Kan meddela att vi igår förvisade en familjemedlem och istället fick en annan!
Det var vårt lamm Alice som var stor nog att flytta hemifrån…Detta för att hennes far baggen inte ska få till inavel som kan bli dumt.
Hon fick flytta till gården där hennes föräldrar kommer ifrån, och såklart leva lyckligt i alla sina dagar! Detta är den officiella och mest barnvänliga versionen som vi gav i alla fall. Sanningen är att hon endast stannar där någon natt eller så, innan hon skickas iväg för att…ja, ni förstår.
Det var en fruktansvärt svår sak att dela mor och dotter. Mina ögon tårades när jag höll i mamma Elsa då mannen tog bort Alice för att köra iväg henne.
Elsa gick sedan och bräkte utan uppehåll så det ekade i skogen. Stackars…
Men efter en stund kom istället en till tacka hit!
Baggen Sixten var mycket intresserad och kunde inte få nog av sitt nosande på denna nya kvinna han fick i sin hage. Haha!
Så nu har vi välkomnat Getrud till ranchen!
Må dessa djur föröka sig så mina vänner kan komma hit och mysa med små söta lamm lagom till påsk eller så!
Idag bli det en utflykt till en lampaffär. Min starka lampa som jag använder när jag scrappar gick sönder igår, vilket gav mig lite abstinens då jag inte kunde pyssla som vanligt igår kväll.
Och givetvis så var det en mycket ovanlig liten lampa, som inte säljs vart som helst. Måste skaffa en så snabbt som möjligt!
Just nu är det ju en hel del beställningar i form av julkort och julklappsetiketter. Och så ska ju givetvis mina privata göras också!
Hoppas även att jag får lite beställt material på posten idag…
Ska försöka hinna med en visit hos farmor idag med för att hjälpa henne med diverse prylar.
Nu ska jag dra iväg ett Grattis-sms, och sen är det dags för andra koppen kaffe denna dag!