Hunden

Mr Blues är knäpp.
Den gigantiska hunden med den minimala ärthjärnan är ju inte direkt känd för att vara vidare smart i vanliga fall, men nu har han överträffat sig själv.
För två veckor sedan blev han påverkad av att någon löptik finns i trakterna. Då slutade han äta, var på helspänn hela dagarna och varje minut utomhus tillbringades som en staty. Stel som en pinne, rak i ryggen och nosen på helspänn efter spännande dofter.
Det släppte dock en aning i slutet av förra veckan. Men nu…
Igår var det dags för nytt beteende.
Om ännu värre på helspänn! Dofter. ”vad är det där, vad är det där, vad är det där?…” Han stirrar maniskt upp mot skogen och över gärdena. Tycks höra varje kvist som bryts och varje fotsteg inom en mils avstånd. Han blev totalförvirrad i morses när han i vanlig ordning följde med mig för att hämta tidningen. I vanliga fall är det enda som sker denna tidiga timme, ett litet kissande mot en favoritsten i trädgården.
I morse blev han först överlycklig över att det var frost, så han kunde rulla runt ordentligt i den kalla gräsmattan en stund. Sedan gjorde han en ansats till att kuta iväg mot skogen,han ångrade sig sedan och istället bajsade han på gräsmattan!!! Vad fasen!
Kan säga att detta inte hänt sedan han kom till oss som liten lurvig valp.
Jag blev aldeles paff och bara tittade på honom. Och han såg inte ens ut att skämmas!
Jorå… All denna förändring bara för att det är ÄLGJAKT!
Det tassas och smygs i skogarna, och de stora konungarna närmar sig såklart gårdar och hus för att skydda sig från skotten. De är ju inte dumma allihop.
Happ, bara att inse att stackars hundkraken kommer vara en aning märklig en tid framöver. Han får snällt ligga på trappan oh spana bäst han vill. Inget springande i skogen för honom nu.
Själv tycker jag det är lite läbbigt att bo på landet när det är jakt. Vill kunna gå i skogen som vanligt, men tror att jag ska bli skjuten bara jag kliver i ett dike liksom. Men så är jag ju totalt livrädd för och motståndare till vapen med. Av en anledning som jag inte ens vet.

Frosten är här ja.
Nu kommer kylan på riktigt. Och solen skiner på mina köksfönster varje morgon för att visa hur mycket de behövs putsas igen. Jag försöker unvika att se på dem fram till klockan blir elva och solen försvinner vidare till andra sidan huset. Visst finns det fönster där med, men de ser jag ju inte lika väl. Det är bara tvättstuga, kontor, mellantjejens rum och utbygget som inte är beboligt ännu.
När bygget är klart, och det har dammats färdigt, då är det dags att ringa någon gammal kollega för en total fönsterputsning av hela huset. Så skönt det ska bli!!
Nu får man ju putsa här och var hela tiden, och jag har sagt det förr…Hur mycket jag än älskar att städa, så avskyr jag helt enkelt att putsa fönster!
Kylan ja…Stortjejen tog Uggsen till skolan, jag kände mig manad att fixa fram alla fågelmatare till vårt ”fågelträd”, mannen slängde för sista gången sina kortare tre-kvarts-långa arbetsbyxor i tvätten, katterna satt på trappan och tjöt imorses för de ville in i värmen.
Snart ramlar de sista löven av träden och snöstormar vräker in över landet.
Tror jag redan idag ska plocka bort skinnjackorna ur garderoben och istället fylla den med termobyxor och Goosejackor…Minsann.

Höststäd på ranchen

Igår jobbade jag som fanken!
Började vid halv fem, och höll på till halv nio. Kroppen fick känna att den levde minsann…
Jag började med att trimma. Jäklar vad jag trimmade!! Varenda dike och runt varenda kant, sten och växt. Höll på en sådär 45 minuter. Jorå, det finns ytor här kan jag säga.
Sen blev det gräsklippning där roboten inte går. Det var en vecka sedan tyvär, så resultatet blev lite överflödigt gräs på mattan. Ser tråkigt ut,men å andra sidan är det ju bra för gräsmattan att ha lite extra gödsel över vintern sedan.
Sen trimmade jag en tjugo minuter till, då jag beslutade mig för att lika gärna ta diket utanför staketet när jag ändå höll på.
Sen skulle alla delar till studsmattan plockas in, grillen, krukor, lyktor, vissa leksaker och annat som bara låg och inte användes.
Bar in änglatrumpet och fikonträd i växthuset så de är redo att vinterisoleras snart. Jag rev fjärde omgången rabarber, tog upp lite gammla växter i landet, körde ett lass med fallfrukt och släpade runt allt möjligt. Ska försöka orka få in trädgårdsmöblerna idag med så är det klart sedan.
Det är så skönt när trädgården blir tom på hösten tycker jag. Allt ser så rent och fint ut. Gillar!

Har en dust med en nätauktion där jag har bekymmer att logga in. Har mailat supporten men de svarar ju aldrig! Hoppas det löser sig under dagen,eftersom det var lite prylar som jag hade tänkt vinna i helgen…Surt som attan när saker krånglar.

Idag blir det storstäd, eftersom jag hoppade den delen inomhus igår. Mannen fyller år, så det kan ju vara trevligt för honom att komma hem till både rent hus och trädgård. Utifall han nu skulle märka det…
Stortjejen är sjuk, men jag ska köra henne till skolan för att vara med på skolfoto senare i förmiddag. Sen ska det handlas och fixas lite med. Och så ska JAG laga kvällsmaten. En tradition när mannen fyller år.
En tur till apoteket i någon närliggande håla ska hinnas med. Sigurd har fått mask, så då måste alla djuren maskas av. En tråkig med nödvändig utgift.
Mellantjejen ska ha en kompis hem efter skolan, och sen i kväll reser hon till farmor och snuten över helgen.
Japp, det ser ut som om jag har att göra typ varje minut idag.
Men såå skönt det ska bli hela helgen sen när allt är klart och iordning! Bara slappa och mysa…
Eller ja just det, då ska stortjejens rum tömmas…
Mhmm… Hoppas ni andra får en lugn och skön helg då!

Väder

Jag har en app från ett känt väder…vad säger man? Väderföretag låter ju en smula märkligt. Vi säger vädercentral så fattar ni nog vad jag menar.
Detta väderställe brukar i alla fall listas som ett av de mest säkra, och de uppdaterar dessutom timma för timmma vilket är jättebra. Jag är helt beroende och kollar hela tiden om regn eller sol är på gång över ranchen.
Som det ser ut i dag, så kommer regnet lagom till att lilltjejen ska sova. Det bli med andra ord regnkläder på när jag får min lilla stund av den dagliga egentiden.
Det var ju en jäkla tur att jag i tisdags hann trimma hela trädgården (en timma och tjugo minuter…det känns i armarna efteråt) samt klippa de ytor som roboten inte tar hand om. En riktig tur med tanke på hur vädret blev igår!! Spöregnande utan dess like.
Storbarnen var iväg med skolan vid en närliggande fågelsjö. Detta är en tradition som återkommer varje vår vid denna tiden. De samlar insekter, lär sig massor och har det mysigt tillsammans.
Stortjejen har uppnått den åldern då de cyklar dit. Så det var på med regnkläder i ottan och kasta sig upp på cykeln med regnet smattrande mot hjälmen.
Blev en aning förvånad över all skeptism denna dag. Denna dagen hade de flesta barnen såklart sett fram emot, som alla dagar då man får ta med sig matsäck. Ändå möts man av en massa förädrar som tycker synd om barnen som behöver vara ute i detta regnande. Vart jag än vände mig under dagen så hörde jag detta! Jag säger inte mer, utan bara att jag inte förstår resonemanget… Men det är min syn på det hela. Men så hör ju jag till den elaka skaran av föräldrar som tvingar mina barn till frisk luft varje dag, och tycker att minst en skogsutflykt i veckan är nyttigt för barnen. Så elakt att mina barn inte får träna lika mycket tv-spel och bli lika bra som kompisarna. Jag skyller mitt uppfostrande på eget arv och miljö.
Barnen kom hem på eftermiddagen, en på cykel och en i buss. De var dyngsura och berättade glatt om dagens upplevelser. De hade såklart haft toppenkul! Hoppas att flera barn hade haft det!
Detta var en skrivelse jag återigen kommer få sneda blickar efter. Jag vet hur mina åsikter fungerar.

Kattkraken Törnsosa då? Jo, hon smiter runt här ute på gården fortfarande. Håller till under uthusen där hon ligger och spanar. Har inte kommit fram till ytterdörren ännu, så vi får se huruvida hon tänkt flytta hem igen eller inte.

Vad mer har hänt i världen?
Jo, en historisk händelse har åter skett i USA. För första gången har en president offentligt gått ut med sitt medtycke till samkönade äktenskap. Detta hyllar vi såklart!

Morgonsolen lyser och det känns skamligt att sitta inne och uggla. Jag tar nog ett varv på ranchen innan lilltjejen vaknar…
Hoppas verkligen det börjar bli bra morgonväder snart igen. Stortjejen vill ju inget hellre än att cykla till skolan! Och nu har hon dessutom pratat med ett annat barn på vägen om att de kan cykla tillsammans till och från skolan,och det ser hon fram emot. Jättekul för dem att slippa cykla hela vägen ensamma och istället ha någon att prata med! Och en trygghet känner jag att hon har sällskap med någon annan på vägen. Det är ju trots allt en bit till skolan.

Hon försvann som en vind…

Hon lämnade huset nyårsafton 2010-2011. Efter att ha kommit och gått under ett par år sedan vi skaffade hunden. Hon var så sur emellanåt att hon var borta under tremånaders perioder. Vi fick då gå till skogen för att hälsa på henne, då det var där hon höll till.
Och så nu…Nästan ett och ett halvt år senare. Stortjejen ska cykla till skolan, och jag följer med henne ut till cykelskjulet på morgonen. Där sitter hon helt plötsligt med Gizmo.
Våran gamla tjuriga Törnrosa!!! En strövarkatt utan dess like!
Vi undrar såklart… Bor hon hos någon annan? Tar någon hand om henne? Lever hon ensam? Står hon på sina egna fyra ben?
Om man ändå kunde tala med djuren…
Vi har ofta sett en katt som liknar henne här omkring ranchen. Flera gånger i´veckan säger vi; Det ser verkligen ut som Törnrosa! Men det måste ju vara nån annan katt. Det kan ju inte vara hon. Varför kommer hon inte hem då? Är hon fortfarande sur för att vi skaffade hund?

Jag har hela tiden sagt till barnen att jag tror att hon lever fortfarande. Inte bara för att trösta dem, jag har verkligen trott det själv!
Hon har nu uppnått en ålder av nio år. Ska hon fortsätta leva på detta sättet eller ska hon nu finna ro och stanna kvar? Ja, vi får helt enkelt se.

Och jag har nya fräknar…

Att våren verkar vara här på riktigt nu, det har väl de flesta i landet märkt. Och vilken väder vi fick denna valborgsmässohelg!
Fräknarna har skjutit upp i hela ansiktet och nacken blev till och med lite solröd under gårdagens heldag utomhus. Ljuvligt!

Ledigheten startade i fredags efter att kidsen slutat skolan. Det blev en tur till stan och diverse inköp. Lite nya sneakers, stövlar, fotbollsstrumpor, benskydd och annat som behövde uppdateras.
Shoppingrundan gick fort som attans, för mellantjejen var inte alls på ett gå-på-stan-humör. Men jag räknade inte med något annat heller såklart. Vi fick gjort det vi skulle så då får man vara mer än nöjd!

Lördagen startade vid niotiden då de flesta var vakna. Dammsugning som vanligt innan kroppen ens vaknat till liv. Detta med ett plöjt gärde, aprilväder och en stor hårig lufs är ingen bra kombo alls! Hela nätterna ligger han och torkar på olika platser i hall, kök och farstu. Ser verkligen fram emot en torr period nu…
Svåger med son dök upp framåt förmiddagen. Då klädde vi oss för att sedan tillbringa hela dagen utomhus.
Det byggdes ny fårhage, tränades fotboll, lektes i sandlåda och så vidare.
Att på kvällen se fåren inta nya hagen var helt underbart!! En helt annan sak än kosläpp som verkar ha blivit en av de största trenderna vi fått… Inget ont alls mot alla besökare på gårdarna runt om, men för en bondjänta som jag så är det mer en självklarhet att kossorna hopplar runt i gräset på våren. Ett tips till er som trängs med en herrans massa människor på dessa evenemang är att istället kontakta nån bonde på vårkanten. Fråga när han ska släppa ut sina kor, så kan ni åka dit istället för till de platser som annonserar. Kan lova att det är mysigare att vara själva om stunden. Litet tips bara.

På kvällen tog jag och kidsen en liten cykeltur. Det blev inte lika skönt som vi hoppats på, då stortjejens cykel plötsligt började krångla med urhoppande kedja och låsta trampor…

Söndag morgon körde jag stortjejen till samling för cup på morgonen. Vinkade av ett gäng spända fotbollskids och åkte hemåt igen. Sen tillbringade jag åter dagen i rabatter och sandlåda.
Likaså måndagen bjöd på rikligt med jord under naglarna, gräsklippning och väder som blev bättre och bättre. Det blev dock en avstickare till BUP med mellandottern för att kolla lite olika värden. Hennes puls är för hög, så det blir snart läkarbesök igen där.
Igår körde jag kidsen till päronen på morgonen, sen for jag till farmor och hjälpte henne med lite grejer. Tvätt skulle hängas och ugnen skulle rengöras.
Sen blev det visst en halv dag hos mamma och pappa. Jag skruvade ihop en ny grill, barnen lekte och jag hann även städa ur bilen.
Lycka för lilltjejen att grannbonden harvade på gärdet med… Hon och traktorer!
Efter lite växt- och trädgårdssnack med giftasfastern på andra sidan vägen, så var det dags att fara hemåt igen. Storbarnen och mannen målade lite på huset, och jag och lilltjejen lekte i sandlådan. Vilket väder och vilken kväll! Underbart och man vill ju aldrig gå in mera igen…
Men kvällen drog iväg, och det blev dags för bad och duschning. Läggdags för minsta barnen och soffhäng för mig och den äldsta.

Vädret idag skulle visst bli ännu bättre, så det får bli tvättning på schemat.
Ikväll ska vi klippa oss allihopa. Gött att lätta på vinterpälsen en aning.
Nu ska jag putsa fönster och ägna en stund åt mina orkideér!
Må solen var med er heeela dagen!

Sån där period…

Ogillar att gnälla om det,men just nu är det inget vidare i den gamla mammakroppen. Det värker,ömmar och bränner. Allmänt jäkligt helt enkelt. Får börja morgnarna med en varm dusch, lite vila och att ständigt tjata på mig själv om att låtsas som inget.
Det går nog ett tag till.
Helgen blev som tur var lugnare än jag först trodde.
I lördags  blev det scouter och sen hade jag kanske behövt vila lite visserligen. Men bror med barn kom hit, så det blev fullt ös på eftermiddagen. Stortjejen som varit med kompisar ett par dygn som vanligt, var en aning sur när hon kom från träningen. Hade velat fortsätta hänga med polarna, men jag satte stopp.Tyckte att de sista dygnen på lovet kunde tillbringas med familjen och varva ner lite.
Det blev för en gång skull en alldeles lugn lördagskväll i soffan med endast familjemedlemmar, där ingen saknades. Evigheter sedan sist!
Det kollades såklart på det stora spektaklet på tv…Orkar inte tänka på skräpet ens. Kan säga att det var första gången i mitt långa schlagerliv som jag bytte kanal. Det är allt jag har att säga om det.
Gårdagen, den sista lovdagen, blev däremot en fröjd.
Mannen tog med stortjejerna på bio, lagom när lilltjejen skulle sova middag. Jag fick några lungna timmar att meditera i lugn och ro. Satte mig i total tystnad och grejade med foton. Underbart och välbehövligt på alla sätt.
Har efter en slarvig tid börjat komma i kapp med fotoalbumen. Har dessutom beställt korten från semestern och gissa om jag längtar! De fotona ska ju inte bara sättas in  mellan pärmar, det ska minsann med inlevelse  scrappas in i albumen jag köpte på plats i Thailand. Åh, så jag ser fram emot det!
Det blir ett bra projekt i väntan på vårmärmen minsann.
Appropå vår så lyser solen väldigt fint idag. Det gör ju att jag på allvar inser hur mina köksfönster ser ut dessvärre… Men med tanke på hur min kropp mår, så får allt putsningen vänta lite till. Suck. De är verkligen hur skitiga som helst…
Jaja, lilltjejen tvättade ju insidan av det ena med vatten från hundens skål häromdagen. Tur att någon orkar. Haha!
Och hunden ja. Honom förstår vi oss inte påjust nu. Han har fått en mycket märkligt beteende. Ligger och tjuter vid dörren, smiter ut på vägen när han får gå ut, nosar omkring efter något skumt. Känns mycket ovant att behöva följa med honom ut och rasta liksom. Men vad ska man göra när han inte sköter sig? Kan han dra sig efter löptik eller vad är det frågan om? I så fall är det första gången, vilket känns konstigt…Kanske har han någon form av kris. Han fyller fyra år idag, så man vet ju inte.
Jag lägger mig en stund på spikmattan och funderar på vilket måndagsbestyr jag ska ta tag i först…
   

Let´s starta the hösttermin

Nu var vi igång då med det hela. Var hälsad vardag med dina rutiner samt oskrivna lagar och regler som hör dit till. Skönt! Vardag är ett mycket tråkigt ord,men ack så underskattat för en familj som levt ett förvirrat sommarlov tillsammans. I alla fall två (jag och mellantjej) i denna familjen behöver struktur för att fixa livet, så nu känns det tryggt igen. 
Att det börjar bli höst gör inte så mycket just nu. Jag gillar hösten med, det är bara det att jag får lite panik av att veta att den snart ska glida över till den årstid jag inte ALLS gillar. Men än så länge funkar det.
Med vardagen kommer mitt årliga behov av mer förvaring i hallen, då kläderna blir större för varje år som barnen växer, vilket de förväntas göra ganska många år till! Jag måste klura hur jag ska få utrymmet att räcka till.
När sommarlovet tar slut så känns det helt plötsligt som det bor en hel skolklass och en halv förskola här.
Efter att i ett par månader haft tomma krokar på väggarna och endast några flip-flops på skohyllan,så invaderas plötsligt varje vrå av textilier av olika slag.
Väggen fylls av skolväskor,gympapåsar, sjalar, jackor,regnkläder etc. På skohyllan (samt en bit av golvet)  dräller sneakers, gummistövlar, uggs, tofflor och kängor. På bara några dagar ändras det! Det nöjs inte med ett par skor…Nej då, nu ska det matchas till kläderna helt plötsligt. Skinnjacka ena dagen, skaljacka andra dagen för att tredje dagen tvingas ta regnjackan på grund av regnet som hör hösten till.
Mitt i allt detta står den virriga morsan och kliar sig i håret (som MÅSTE färgas snart!).
*
Idag har jag inte fixat förvaringen,men dock fått en massa andra grejer gjorda. Massor av papper som ska fyllas i till skolan…detta kommer väl fortsätta hela veckan. Alla vanliga hälsopapper, intyg att kidsen får bada om vädret tillåter (vi har en OTROLIG lyx som har ett bad på skolan), namn på närmast anhöriga, specialkost och en massa annat som skolan skaha papper på. Sen har jag även hunnit med att fixa sista pappret så vi kan skicka in ena steget i namnändringen (hoppas det går snabbt så vi snart kan heta samma i denna familjen), jag har fått tummen ur och gjort en ansökan, bestämt möte med mellantjejens klassföreståndare så de kan få all info om hennes diagnos. Och utöver detta så har vi tagit en promenad med. Vi ser antagligen ganska roliga ut när vi promenerar. Att en mamma kör en barnvagn med en lilltjej i och att hunden går brevid är ju inte direkt annorlunda,men att våra två katter dessutom ska gå med varje gång är mera iögonfallande. Kanske borde ta med fåren också…
*
Nä,nu ropar tvättmaskinen på mig. Njuter så länge jag kan hänga tvätten ute…
Hösten smyger runt knuten minsann!