Sån där period…

Ogillar att gnälla om det,men just nu är det inget vidare i den gamla mammakroppen. Det värker,ömmar och bränner. Allmänt jäkligt helt enkelt. Får börja morgnarna med en varm dusch, lite vila och att ständigt tjata på mig själv om att låtsas som inget.
Det går nog ett tag till.
Helgen blev som tur var lugnare än jag först trodde.
I lördags  blev det scouter och sen hade jag kanske behövt vila lite visserligen. Men bror med barn kom hit, så det blev fullt ös på eftermiddagen. Stortjejen som varit med kompisar ett par dygn som vanligt, var en aning sur när hon kom från träningen. Hade velat fortsätta hänga med polarna, men jag satte stopp.Tyckte att de sista dygnen på lovet kunde tillbringas med familjen och varva ner lite.
Det blev för en gång skull en alldeles lugn lördagskväll i soffan med endast familjemedlemmar, där ingen saknades. Evigheter sedan sist!
Det kollades såklart på det stora spektaklet på tv…Orkar inte tänka på skräpet ens. Kan säga att det var första gången i mitt långa schlagerliv som jag bytte kanal. Det är allt jag har att säga om det.
Gårdagen, den sista lovdagen, blev däremot en fröjd.
Mannen tog med stortjejerna på bio, lagom när lilltjejen skulle sova middag. Jag fick några lungna timmar att meditera i lugn och ro. Satte mig i total tystnad och grejade med foton. Underbart och välbehövligt på alla sätt.
Har efter en slarvig tid börjat komma i kapp med fotoalbumen. Har dessutom beställt korten från semestern och gissa om jag längtar! De fotona ska ju inte bara sättas in  mellan pärmar, det ska minsann med inlevelse  scrappas in i albumen jag köpte på plats i Thailand. Åh, så jag ser fram emot det!
Det blir ett bra projekt i väntan på vårmärmen minsann.
Appropå vår så lyser solen väldigt fint idag. Det gör ju att jag på allvar inser hur mina köksfönster ser ut dessvärre… Men med tanke på hur min kropp mår, så får allt putsningen vänta lite till. Suck. De är verkligen hur skitiga som helst…
Jaja, lilltjejen tvättade ju insidan av det ena med vatten från hundens skål häromdagen. Tur att någon orkar. Haha!
Och hunden ja. Honom förstår vi oss inte påjust nu. Han har fått en mycket märkligt beteende. Ligger och tjuter vid dörren, smiter ut på vägen när han får gå ut, nosar omkring efter något skumt. Känns mycket ovant att behöva följa med honom ut och rasta liksom. Men vad ska man göra när han inte sköter sig? Kan han dra sig efter löptik eller vad är det frågan om? I så fall är det första gången, vilket känns konstigt…Kanske har han någon form av kris. Han fyller fyra år idag, så man vet ju inte.
Jag lägger mig en stund på spikmattan och funderar på vilket måndagsbestyr jag ska ta tag i först…
   
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s