Censur, privat och annat hemligt

Så in i bängen svårt ibland att veta hur man vill ha det här på bloggen.. Hade jag endast haft bebisar här hemma så hade jag antagligen delat med mig av både namn, bilder och sjukdomar stup i ett. Jag menar, jag skriver ju ändå för att det är skönt att få skriva av sig,och få respons och heja-rop emellanåt. Men det är så svårt att veta hur pass man ska lämna ut personer. De som känner mig vet ju exakt vem jag skriver om, och det ju såklart helt ok. Sen är det så svårt att veta om man ska skriva namn och annat. iblad är det svårt att tänka sig för… Men så är det. Har funderat massor på det där den sista tiden. För det är ju även så att det händer en massa prylar som jag INTE skriver om. Jag vill ju inte att alla ska veta allt om mig och min familj. Visst skriver jag om vanliga vardags-i-land-problem. Men riktiga problem är jag inte så sugen på att outa för er här. En del bloggare skriver ju allt om sitt liv. Känns lite ovärt tycker jag… Lika ovärt som jag tycker det är att kolla in andras ”dagens outfit” som är så fruktansvärt popoulärt. Visst, jag förstår helt dessa illintresserade modewannabes. De tycker att det är skitkul. Men jag..ne… Inte heller skulle ni vara intresserade av att se vilka paltor jag har på mig heller. Haha! Sicken syn…

Nä, men ärligt. Det är svårt. Har mina perioder där jag lägger ut en del bilder. I alla fall på min förra blogg var jag rätt bra på det. Men nu växer ett par av kidsen, och man vill inte lämna ut dem helt. De måste ju få välja själva, och det är de för små för än trots allt. Jag fortsätter helt enkelt att nämna mina barn vid lill-,mellan-, och stortjej. Min man får fortsätta att heta Mannen, hunden får heta Mr Blues och katterna får ha sina egna namn. Tror inte de bryr sig nämnvärt. Minna vänner kallar jag vid begynnelsebokstav, och de har inte anmärkt på detta hittills så det verkar okej.

Lite privat får man ju ändå vara. Men nu, nog om detta!

idag har jag gården full av killar! Mannens alla anställda byter tak på ena byggnaden så det kryllar liksom av dem där ute. Mr Blues är såklart överlycklig! Och jag är också ganska glad. Blir lite ensamt emellanåt, och nu var det jättelängesedan de var här ute och jobbade. Och eftersom det blivit tradition så ska alla sex givetvis på kladdkaka till 11-kaffet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s